Du kommer aldrig vinna om du aldrig chansar.
Någonting jag har otroligt svårt för är att lita på killar. Visst jag är en väldigt öppen person, som gärna berättar lite för mycket om mig själv. Jag kan prata med vem som helst om vad som helst.
Men när jag träffar/"dejtar" någon, får jag så svårt att lita på den personen. Även om jag vill, och han inte gör något fel alls och är jätte underbar mot mig så kan jag aldrig vara avslappnad. Jag är aldrig 100 på att han inte kysser någon annan, och om han inte svarar på sms/samtal tror jag genast det värsta.
Anledningen till att jag blivit sånhär är att jag blivit sårad för många gånger. Vilket har satt sina ärr, eller vad man ska säga. Det här är nånting som är väldigt jobbigt för mig.
Som nu t.ex så håller jag på med en riktigt fin kille, han har en väldigt speciell och fin personlighet. Han gör precis allt det där killar ska göra. Smsar mig om morgonarna, ringer mig flera gånger om dagen. Berättar för mig hur mycket jag är för honom. Han möter/följer mig alltid, håller min hand hela tiden. Överraskar mig med tända ljus osv. Han är verkligen underbar.
Men tack vare killar jag haft tidigare som jag fallit för, killar som jag verkligen tyckt om har väckt förhoppningar i mina ögon och sedan varit otrogna eller hållt på med andra tjejer bakom ryggen på mig så har jag blivit en svartsjuk gnällspik som alltid har en oro i magen.
När vi festar på olika håll, när han inte svarar i telefon eller inte pratar med mig för stunden så kommer det genast upp massa tankar. Det har ingenting med han att göra överhuvudtaget, det är inte nånting han har gjort.
Det är bara en rädsla som har fastnat i mig, rädd för att bli krossad igen.
Vissa av mina vänner säger att jag ska sluta få känslor för killar och sluta träffa killar för att jag bara blir sårad .
Visst det skulle jag kunna göra. Visa fingret åt kärleken och inte låta någon komma för nära.
Men chansar man aldrig, satsar man aldrig - kan man heller aldrig vinna.
När du väl vinner är det guldvärt. Lycklig kärlek är ju oslagbart liksom.
En god vän sa till mig häromdan att tillit kommer med tiden, och jag hoppas verkligen att det gör det.
Frågan är bara när man verkligen vet att man kan lita på en kille ?
Woah hundra tankar i mitt huvud verkligen. Kände bara för att skriva av mig lite.
Jag tror iallafall att jag har hittat rätt nu, gud vad han gör mig lycklig.
Ska satsa allt för att det ska hålla nu.
Måste se framåt och inte kolla tillbaks på the past.
Skolan kallar,puss
Men när jag träffar/"dejtar" någon, får jag så svårt att lita på den personen. Även om jag vill, och han inte gör något fel alls och är jätte underbar mot mig så kan jag aldrig vara avslappnad. Jag är aldrig 100 på att han inte kysser någon annan, och om han inte svarar på sms/samtal tror jag genast det värsta.
Anledningen till att jag blivit sånhär är att jag blivit sårad för många gånger. Vilket har satt sina ärr, eller vad man ska säga. Det här är nånting som är väldigt jobbigt för mig.
Som nu t.ex så håller jag på med en riktigt fin kille, han har en väldigt speciell och fin personlighet. Han gör precis allt det där killar ska göra. Smsar mig om morgonarna, ringer mig flera gånger om dagen. Berättar för mig hur mycket jag är för honom. Han möter/följer mig alltid, håller min hand hela tiden. Överraskar mig med tända ljus osv. Han är verkligen underbar.
Men tack vare killar jag haft tidigare som jag fallit för, killar som jag verkligen tyckt om har väckt förhoppningar i mina ögon och sedan varit otrogna eller hållt på med andra tjejer bakom ryggen på mig så har jag blivit en svartsjuk gnällspik som alltid har en oro i magen.
När vi festar på olika håll, när han inte svarar i telefon eller inte pratar med mig för stunden så kommer det genast upp massa tankar. Det har ingenting med han att göra överhuvudtaget, det är inte nånting han har gjort.
Det är bara en rädsla som har fastnat i mig, rädd för att bli krossad igen.
Vissa av mina vänner säger att jag ska sluta få känslor för killar och sluta träffa killar för att jag bara blir sårad .
Visst det skulle jag kunna göra. Visa fingret åt kärleken och inte låta någon komma för nära.
Men chansar man aldrig, satsar man aldrig - kan man heller aldrig vinna.
När du väl vinner är det guldvärt. Lycklig kärlek är ju oslagbart liksom.
En god vän sa till mig häromdan att tillit kommer med tiden, och jag hoppas verkligen att det gör det.
Frågan är bara när man verkligen vet att man kan lita på en kille ?
Woah hundra tankar i mitt huvud verkligen. Kände bara för att skriva av mig lite.
Jag tror iallafall att jag har hittat rätt nu, gud vad han gör mig lycklig.
Ska satsa allt för att det ska hålla nu.
Måste se framåt och inte kolla tillbaks på the past.
Skolan kallar,puss
Kommentarer
Trackback